onsdag 8 augusti 2007

Den 7 augusti

Igår var det alltså den 7 augusti och min namnsdag, jepp trot eller ej men sedan några år tillbaka har jag faktiskt förärats med en alldeles egen namnsdag. Så nu behöver jag alltså inte ha mindervärdeskomplex för mitt namn längre (om jag nu hade det innan... tror inte det iochförsig, men man vet ju alldrig var som försigår i det undermedvetna... eller nått...). Hela fem personer kom dessutom ihåg mig + några till (= min mor) när jag hade påmint dem lite fint.
Jag hade för mig lite annat också igår förutom att jag gick omkring och hade namsdag hela dagen.
Jag krockade med en skata samt fick bakvänt näsblod.
Vi tar börjar med skatepisoden;
Först måste jag bara undra vad det har flugit i (ha ha, nu var jag vitsig!) alla fåglar denna sommar? De flyttar ju inte på sig när man kommer och kör, det gjorde de ju alltid förr, på den gammla goda tiden. Men det gör de inte nu, de lyfter lite ibland men då yrar de omkring
precis ovanför vägen istället. Detta resulterar i döda fåglar, jag har alldrig förr kört ihjäl så många fåglar! Igår var det alltså en skata som strök med. Den kan inte ha varit riktigt frisk för den bettede sig mycket märkligt, velade fram och till baka över vägen (ja den flög fram och tillbaka över vägen alltså, den sprang inte om ni trodde det). Jag trodde väl att den skulle flytta på sig (det tror jag alltid, det kanske är därför jag kör på fåglar hela tiden?) så inte tänkte jag på att bromsa... Men den flyttade INTE på sig, istället bestämde den sig för att flyga rakt in i vindrutan på förarsidan. Rest in peace...

Och så var det näsblodet. Det bara kom och det kom bakvägen! Jätte konstigt! Det kom alltså inte ut nått genom näsan, det rann ner i halsen istället. Smaskens...
Så jag fick åka till jourcentralen (precis vad man längtar efter att få göra efter en dag på jobbet). Tack och lov fick jag för en gångs skull en mänsklig läkare som tittade på mig (och inte på tapeten bakom mig) när han pratade med mig, samt förstod vad jag sa när jag pratade mitt modersmål och inte hade korv i öronen utan faktiskt lyssnade på mig. Det ni... sådana läkare växer inte på träd! Sedan tryckte han in en 5 cm lång spongosan korv i näsan på mig (gissa vem som inte kunde hålla sig för skratt? Ledtråd; det var inte den mänskliga läkaren...) Sedan gick jag vackert ut till min bil och åkte hem, vad jag försökte säga med det är att jag totalt glömmde bort att betala! Ehhhh... hoppsan! Meningen var att jag skulle sova med den där tussen i näsan. Men jag syndade och tog ut den innan jag gick och lade mig för jag ville så gärna vakna nästa morgon...

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag är så glad att du vaknade.
Puss och kram från the most beautiful creature of the earth samt hennes älskade pistaschpojke

Anonym sa...

Aldrig stavas ALDRIG med två L! (Alltid stavas alltid med två L.)