Triss

Så här i bloggvärlden kan man visst bli utmanad till att göra ditt och datt. Min käraste storasyster har utmanat mig att svara på lite trissfrågor. Troligen har hon blivit trött på att jag är så gripande dålig på att uppdatera och därför tagit till knepet att tvinga mig att skriva... men, men, ingen fara på taket. Jag ska väl vackert svara!

Tre namn jag går under
Sara, Astrid, Lisen

Tre saker som skrämmer mig
Att något hemskt ska hända med mina nära och kära.
Kryp och annat djuriskt otyg.
Skräckfilmer (kanske är därför jag aldrig tittar på några...).

Tre saker jag har på mig
Grå klänning från Granit
Svarta leggins
Lite armband och min älskade ring

Tre sanningar
Jag har ett onormalt begär efter mössor och hattar och kan uppenbarligen shoppa hur många som helst.
Det kliar i öronen på mig när jag äter kiwi.
Jag älskar att slåss (som träningsform och på lek).

Tre saker jag verkligen vill ha
En gitarr
Riktigt, riktigt bra knivar
En shaker

Cykling innebär otaliga faror

Idag har jag insett att cykling är en aktivitet som lurar på extrema faror. Jag cyklade den nätta sträckan en mil (nu för tiden går det ju nämligen inte att använda bilen för sådana fjuttsträckor... i alla fall inte om man inte är miljonär, och dit har min karriär innom hemtjänsten inte tagit mig... ännu) och lyckades nätt och jämt undvika att drabbas av följande:

1. Blindhet. Orsakat av alla dessa flugor som vänligt men bestämt flyger rakt in i ögonen på en.
2. Diverse frakturer. Orsakade av detta eländiga rullgrus.
3. Kallbrand. Orsakat av frostskadade fingrar, orsakat av oförskämt kall sommarkväll.
4. Kramp. Orsakat av på tok för hög belastning av benen. För inte kan det väl vara så att jag är klen..?
5. Diverse andra småkrämpor. Orsakat av diverse omständigheter.
   

Inspiration

Eftersom jag är hemma igen är det nu lite mer aktivitet på matbloggsfronten, med betoning på lite... tyvärr.
Men, men det finns i alla fall lite nya smarrigheter att inspireras av. Så ta ett kik vet jag (man måste ju promota sig själv en aning).

Morsdagsbakelser
Recept på Syster och Yster Lagar Mat

Matbordskonversation

Elia berättar glatt om sin skoldag och glömmer helt och hållet bort att äta mina goda biffar och mormors potatismos;

- Idag hittade vi på en ny lek!

- Jaaa...?

- Alla barnen var lejonungar! Malin var lejon mamma!

- Jaha!

- Elisabet... Elisabet skulle fånga oss!

- Vad var Elisabet då?

- Elisabet skulle fånga oss!

- Ja, men vad var hon för ett djur då?

- En höna!

- En höna som tog lejonungar?

- JA!

Man tackar! Där fick man dagens skratt. Och sedan åt han upp maten också, lillpojken. Bättre kan det väl inte bli!?

Ibland så undrar man...

... hur man någongång någonsin lyckades få på sig de där byxorna och det där linnet.
Sluta med det, det finns nämligen så oändligt många andra saker att undra över!

Sömnpiller

Min kära syster har träget bett mig om att jag ska visa alla mina foton från Australien och Nya Zeeland. Jag har starkt avrått från detta då det finns en hel del sådana och jag själv blir smått uttråkad av att glo på dem.
Men hon e enveten den där syrran så till slut fick hon som hon ville i alla fall.
Kvällen börjades med intag av fantastiskt god hemmagjord pizza och sedan bänkade vi oss framför syrrans oförskämmt fläskiga tv för att beskåda ett ansenligt antal foton (detta trotts att jag på underliga vis har blivit av med några hundratal... surt sa räven).
Jag började glatt visa mina bilder, rätt kul faktiskt att se dem så enormt stora. Efter 15 minuter vänder jag mig om... vem ligger inte och snusar rofyllt i soffan om inte min kära syster??!!
Vad var det jag sa????
Ha!
Men jag har fått höra nu på efterhand att det inte var mina foton som var tråkiga. Nej, det var den hemgjorda pizzan som slog till...

Melbourne in nighttime

Filmtips

Säger bara: Bör ses!
Mycket bra musik för den som gillar sånt, och det gör väl alla...?

"Det finns mycket som är lätt att slå sönder"

Ringde Marks Bostad idag för att förhöra mig lite om min kommande lägenhet. Det visade sig att det fanns en del att göra åt den (dock inte det jag hade velat såklart). Huvudproblemet var visst dörrarna... varför?
Jo nu ska ni få höra kära vänner. Det var visst stora hål i dörrarna enligt besiktnings gubben.
Jag blev lite smått perplex över denna information och yttrade något liknande detta;
- Men hur i hela fridens namn lyckas man ha sönder...
Varpå besiktnings mannen svarar helt kolugnt och som om det var den naturligaste sak i världen;
- Är man lite arg finns det mycket som är lätt att slå sönder!

Hmmm... jo, det är ju sant. Smartare är väl dock att skaffa sig en sandsäck kanske, bara en tanke...
I vilket fall känner jag mig inte helt orosfri över ämmnet min "nya" lägenhet längre. Känner att jag borde pallra mig dit omgående och ta mig en titt. Måste bara få tag på filuren som bor där först, verkar inte vara det lättaste nämligen. Och om/när jag nu får tag på männskan, vågar jag mig verkligen dit ensam? Tänk om humöret inte är på topp och jag blir misstagen för en dörr...

Jag önskar mig:

• Ett köksbord

• En skylltdocka

• Min kondition tillbaka

• Speglar

• Smyckeställsträd från IKEA

• Kökslampa

• Soffa

• Flygbiljett till melburne and back

• Studierådgivning

• Glas i mina nya glasögonbågar

• Blommor

• Ett tidigare inflyttningsdatum

• Ett månadskort på nått ställe där man kan träna

• En rutig skjorta

• En kattunge

• En Grand Danoise, Ridgeback eller Dobberman

• Handkräm

Ja. Ack, ack, det är mycket man vill ha... tur att det är mycket man klarar sig utan också...
Jag menar, handkräm kanske är lite överskattat. Eller, hmmm, egentligen inte...

Underhållning på hög nivå

Påväg hem från Australien (ja, jag är hemma nu) hade vi den stora äran att spendera alldeles för många timmar på Frankfurts flygplats. Efter att ha shoppat upp oss på diverse vätskor och choklad i taxfreen samt spisat en våffla, en kaffe och en juice för 130 kronor, fanns det inte så fasligt mycket mer ta sig för. Men man har det så kul som man gör sig, och lite dans höjer ju alltid stämmningen... På med ipodarna och Simon Wrights enormt dansvänliga "Move Baby".
Jepp, och sedan kan ni ju gissa vad vi hade för oss... har ju redan sagt att dans alltid höjer stämmningen och att man helt enkelt inte klarar av att stå still till "Move Baby". Så vi dansade...
När vi råkade kasta ett öga ut genom fönstret märkte vi att vi tjänade som underhållning åt 10 "flygplats arbetare". De stod vackert uppradade och beskådade två dansande svenskor.
Eftersom man bör leva efter inställningen att det är alltid roligt om man kan glädja sina medmänniskor, fortsatte vi vår föreställning. Fick dock sluta när det kom en dam och ville ställa frågor till mig om automobiler, och eftersom det alltid är roligt att glädja sina medmänniskor svarade jag vackert. Vill dock passa på att rätta ett av mina svar; Vi har en Honda, inte en Hundai... jag ber så mycket om ursäkt automobil damen. Hoppas du läser detta...